Bidrog sociala medier till Arbeiderpartiets seger?

Den frågan kan man ställa sig!
Jag vill gärna tro det men senare har en statsvetare uttalat sig om att så inte var fallet.

Arbeidarpartiets Jens Stoltenberg tror att de sociala medierna avgjorde valet.

Återigen så tror jag inte att enbart de sociala medierna kan fungéra som enda metod men likväl som ett komplement, en förlängd arm och ett kraftfullt verktyg. Jag tror att Jens Stoltenberg är helt rätt ute när han i valkampanjen valt att använda sig av Facebook, Twitter och andra sociala kanaler.

Källa; SVD.se

Kommunikation i det digitala rummet

Människor vill vara delaktiga och känna att deras röst hörs.

Att Aftonbladets kommentarer ökat ser jag inte som något konstigt, som Dagens Media skriver om idag.

Det finns ett behov av interaktivitet och tvåvägskommunikation i digitala medier och det ser heller inte ut att avta eller nå ett tak utan istället öka.
Förr i tiden fanns det något som hette; fem tycker till eller ngt liknande på Expressens sista sida. Man sände in sin kommentar i ett fint frankerat kuvert och hoppades innerligt att få bli publicerad. (ja, jag sände in en gång och kom faktiskt med i tidningen)
Sådana funktioner finns ju kvar idag men då i våra papperstidningar med en begränsning om hur många som får komma till tals. Helt andra möjligheter ges ju på internet där man i princip kan publicera hur många kommentarer som helst och det tycker jag är någonting bra.
Människan har ett behov av att få berätta ”sin” historia, att bli sedd och kunna vara med och påverka. Inget nytt drag men mer synligt idag då webben är det medium som formligen exploderat.
Tänk bara på Twitter och Facebook och fascinationen med det; att berätta med 140 tecken vad du gör just nu.
Det kommer med största sannolikhet uppstå nya ideér för hur kommunikationen kommer se ut i framtiden i det digitala rummet och jag har en känsla av att det inte ligger så värst långt fram, utan den är här och nu, lika snabb som en kort blinkning.